stress kvinnohälsa
Kvinnohälsa,  Stress

Varför bör du ta din stress på högsta allvar?

Stress kan ha följande konsekvenser;

1. orsaka hjärtinfarkt, högt blodtryck och hjärtrytmrubbning

2.  bidra till att du tappar hår

3. minska dina möjligheter att bli gravid

4. bidra till att din hud blir fet och mer benägen att få akne

5. stresshormonet kortisol hjälper till att lagra fett runt midjan på dig

6. öka risken för cancer, lungsjukdom, hjärtsjukdom, leverskada, olyckor och självmord, de fem främsta dödsorsakerna

7. bidra till att hjärnan krymper genom att hjärnceller dör och vissa viktiga områden i hjärna som bland annat styr minnesfunktion förstörs.

8. öka risken för blodproppar

9. skapa inflammation i blodkärlen genom utsöndring av inflammationsdrivande ämnen (sk cytokiner) i blodet.

10. skapa svängande blodsocker vilket i sin tur kan leda till utmattning, humörsvängningar, hjärtsjukdom, diabetes och stroke.

Våra kroppar är gjorda för att hantera stora mängder stress. Evolutionärt handlade det om

att kunna agera snabbt vid akut fara. Forskning har visat att återhämtningen mellan episoder av hög stress är helt avgörande för att vi ska kunna hantera hög stress under långa perioder. Återhämtningen ser olika ut från individ till individ. Vad är din metod att stressa av? Kanske läsa en bra bok, promenera i skogen, ta en löptur eller påta i trädgården. Många hamnar kanske i soffan framför TVn eller skrollandes på sociala medier.

Det är en hög stress under lång tid, utan tillräcklig återhämtning emellan, som är farligt för kroppen. Från början tillverkar kroppen mer kortisol (stresshormon från binjurarna) för att hantera stressen, men successivt kommer kortiolnivåerna att minska.

Man brukar tala om tre olika stadier av stress;

1) Alarm stadiet. Kortisolnivåerna höga delar av dygnet, men återgår till normal nivå vid vila/återhämtning.

2) Motstånds (resistans) stadiet. Kortisolnivåer mer kontinuerligt höjda under dygnet och återgår inte till normala nivåer vid vila/återhämtning. Inträffar vid kronisk långvarig stress. Här bränner man ljuset i båda ändarna.

3) Utmattnings stadiet. Kortisolnivåerna låga hela dygnet.

Vanliga symptom vid stadium 1 och 2.

  • Försämrat minne, hjärndimma
  • Sömnstörning, svårt att somna, vaknar tidigt och kan inte somna om
  • Depression, ångest
  • Förhöjt blodsocker, insulinresistens
  • Socker, kolhydratssug
  • Viktuppgång
  • Utmattning
  • IBS symptom från magen
  • Nattliga svettningar
  • Högt blodtryck
  • Nedsatt immunförsvar
  • Sjunkande nivåer av könshormoner som bland annat påverkar menscykel
  • Benskörhet
  • Huvudvärk, migrän

Vanliga symptom vid stadium 3.

  • Lågt blodtryck
  • Trötthet, utmattning
  • Låg motivation
  • Illamående, aptitlöshet
  • Viktnedgång
  • Oro, stresskänslighet
  • Försämrat minne, dålig koncentrationsförmåga
  • Saltsug
  • Huvudvärk
  • Ökat sömnbehov, vaknar ej utvilad oavsett antal timmar sömn
  • Svårt med blodsockerkontroll, lågt blodsocker
  • Depression, mår sämst på kvällen, irritabilitet
  • Låg sexlust
  • Tidigt förklimakterium/klimakterium
  • Muskelsmärta och svaghet

Begreppet allostatic load (AL) används för att beskriva konsekvenserna av långvarig stress. AL är benämningen på den påfrestning kroppen utsätts för om de fysiologiska stressreaktionerna aktiveras alltför ofta eller om en stressbelastning varar under lång tid.

Vår förmåga att hantera stress varierar från individ till individ, men alla har en nivå där stressen blir övermäktig och balansen i kroppen rubbas.

Kronisk stress leder till att celler i vissa viktiga delar av hjärna, ffa frontal loben och hippocampus dör, medan andra delar av hjärna, amygdala, som är involverat i ditt ’’fight or flight’’ svar förstoras för att öka din beredskap mot fara som kroppen upplever av det konstanta stresspåslaget. Konsekvensen blir att minnesfunktionen försämras och du upplever mer ångest, oro och ökad stresskänslighet.

För oss kvinnor sammanfaller ofta perioden med hög arbetsbelastning på jobbet, med en tid då vi har tonåringar hemma, åldrande föräldrar att ta hand om och en hormonell förändring i kroppen i och med förklimakteriet/klimakteriet. Det är inte förvånande att en övervägande andel av patienter med utmattning är kvinnor i klimakteriet.

Har du väl hamnat i ett tillstånd med låga kortisol nivåer, har din motståndskraft mot olika sjukdomar minskat dramatiskt. Din risk för autoimmuna sjukdomar, diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, utmattnings syndrom, svårbehandlad depression ökar.

Det är betydligt lättare att återställa balansen innan du hamnat i ett tillstånd av låga kortisolnivåer och ytterligare sjukdom. Om du känner igen dig i ovanstående är det därför tid att agera nu, inte senare.

Inom funktionsmedicin utreder vi vilket stadium av stress du befinner dig igenom att bedöma din kortisolkurva över dygnet. Detta är ett test som du enkelt kan göra hemma själv genom att mäta dina kortisolnivåer i saliv vid 5 tidpunkter under dygnet.  Resultatet styr sedan vilken typ av behandling som erbjuds. Allt handlar om att återställa balansen och kortisolnivåerna i kroppen. Ofta krävs en kombination av livsstilsförändringar (minska stressorer från omgivningen, stress reducerande tekniker (andning, massage, yoga, meditation, promenader i naturen, MBSR), kosttillskott (bland annat magnesium, b-vitaminer) och lugnande eller stimulerande örter (olika beroende på vilket stadium av stress du befinner dig i).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.