Autoimmun sjukdom kvinnohälsa
Autoimmun sjukdom,  Kvinnohälsa

Har du en autoimmun sjukdom?

Vid en autoimmun sjukdom har immunsystemets förmåga att skilja på det som är ’’icke-främmande’’ och ’’främmande’’ försämrats, vilket gör att det kan börja attackera kroppens egen vävnad.

Ditt immunsystem består av ett komplext nätverk av celler, vävnader, organ och kemiska budbärare som alla arbetar gemensamt för att försvara din kropp mot främmande ämnen såsom bakterier, virus, gifter. När kroppen blir attackerad av ett främmande ämnen frisätts en hel armé av signalmolekyler, proteiner och immunceller som går till motattack. Ett friskt immunsystem har inga problem att snabbt aktivera denna motattack när så behövs, men också att 99,99% av tiden inte reagera på ämnen som är främmande men ofarliga som vi ständigt exponeras för.

Det finns ingen enstaka orsak till att utveckla autoimmunitet. Oftast är det flera saker som samverkar hos en individ, som från början oftast har en viss genetisk sårbarhet för att drabbas av autoimmun sjukdom. Kanske finns det många redan i familjen som har någon autoimmun sjukdom, såsom diabetes typ 1, celiaki, Hashimotos hypotyreos, ulcerös colit för att nämna några. Det finns idag över 100 kända autoimmuna tillstånd. Du kan se det som att generna laddar vapnet, men livsstilsfaktorer trycker på avtryckaren (dvs pushar kroppen över till att utveckla autoimmunitet).

Vilka är då de vanligaste faktorerna som trycker på avtryckaren för autoimmuna sjukdomar?

  1. Stress
  2. Gifter
  3. Infektioner
  4. Tarmhälsan

1. Stress

Våra kroppar är gjorda för att hantera stora mängder stress. Evolutionärt handlade det om

att kunna agera snabbt vid akut fara. Det är en hög stress under lång tid, utan tillräcklig återhämtning emellan, som är farligt för kroppen. Kronisk stress påverkar immunsystemet negativt, bland annat genom att ändra produktionen av inflammatoriska signalmolekyler, minska antalet natural killer celler och t-celler.1-3 Detta kan bidra till att kroppen utvecklar en autoimmun sjukdom.

2. Gifter

Den samlade exponeringen över tid för gifter i vår omgivning utgör kroppens totala gift belastning.4 Du kan se det som en hink som fylls på och där kroppens avgiftningssystem hjälper till att tömma hinken. Om den totala exponeringen blir för stor kommer dock hinken att fyllas över sin bredd och då tvingas immunsystemet köra på överväxel. Risken finns då att immunsystemet överbelastas så att det till slut fungerar sämre och då börjar gifter ansamlas i kroppens vävnader. Ett dysfunktionellt immunsystem har svårare att skilja på ’’icke-främmande’’ och ’’främmande’’, vilket gör att autoimmuna processer kan triggas igång.

3. Infektioner

Infektioner orsakade av bakterier, virus, svamp eller parasiter kan om de inte behandlas i vissa fall trigga en kronisk aktivering av immunsystemet.5-6 Efter att vissa mikroorganismer tagit sig in i vår kropp så kan de ligga vilande och gömma sig för våra immunceller och samtidigt skapa en låggradig inflammatorisk aktivitet i kroppen genom aktivering av små proteiner som skickar signaler till immunsystemets celler, bland annat till natural killer celler. Dessa celler har till uppgift att äta upp infekterade celler i kroppen och blir till slut utmattade av att leta efter de gömda mikroorganismerna. Även T-celler, en annan typ av immuncell, som är central för ett fungerande och balanserat immunförsvar blir överbelastad. Detta kan över tid leda till ett dysfunktionellt och överreaktivt immunförsvar, som börjar attackera den egna kroppens vävnader.

4. Tarmhälsa

Din tarmhälsa är till stor del beroende av två faktorer; din tarmflora och tarmväggens genomsläpplighet. Tarmfloran består av trillioner bakterier, ditt mikrobiom, som bildar ett ekosystem av goda och mindre goda bakterier.7-9 Dessa bakterier deltar i immunförsvaret genom att reglerar celler, proteiner och signalsubstanser som utsöndras vid immunreaktioner och hjälper till att skydda tarmväggens genomsläpplighet och därmed bidra till att förhindra främmande mikroorganismer från att nå blodbanan. Tarmväggen är designad för att selektivt släppa igenom vissa molekyler, såsom våra födoämnen nedbrutna i sina mindre beståndsdelar, medan det mesta i tarmen ej tas upp. Om tarmväggens genomsläpplighet ökar (vilket kan orsakas av obalanser i tarmfloran, stress, vissa läkemedel bland annat) så kommer mikroorganismer eller delar av bakterier och icke nedbruten föda börja läcka in i blodbanan via tarmväggen, vilket i sin tur triggar immunförsvaret. Detta skapar i sin tur inflammation i kroppen och ett överstimulerat och stressat immunförsvar som tillslut av misstag kan börja attackera den egna vävnaden, varvid autoimmunitet uppstår.

Kan en autoimmun sjukdom botas?

Det finns idag inget botemedel för autoimmuna sjukdomar, däremot kan symtomen och skadorna i vävnaden av den autoimmuna reaktionen i vissa fall lindras och ibland gå tillbaka genom strategiska livsstilsförändringar. En strategi är att söka efter bakomliggande, triggande faktorer utifrån det som nämnts ovan; stress, gifter, infektioner och tarmhälsa. Inom funktionsmedicin försöker vi hjälpa varje patient att hitta de specifika bakomliggande faktorer som triggar just dennes sjukdom. Därtill rekommenderas alltid att prioritera tillräcklig och kvalitativ sömn, anti-inflammatorisk kost och stressreducerande aktiviteter och återhämtning (såsom djupandning, massage, yoga, PEMF terapi, Infraröd bastu etc).

Referenser

  • 1.     Segerstrom SC and Miller GE. Psychological Stress and the Human Immune System: A Meta-Analytic Study of 30 Years of Inquiry. Psycol Bull. 2004;130:601-30.
  • 2.     Morey JN et al. Current Directions in Stress and Human Immune Function. Curr Opin Psychol. 2015 Oct 1; 5: 13–17.
  • 3.     Stojanovich S, Marisavljevich D. Stress as a trigger of autoimmune disease. Autoimmunity Reviews. 2008;7:209-213
  • 4.     Bodyburden, Encyclopedia of Toxicology (third ed) 2014
  • 5.     Rasa S et al. Chronic viral infections in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS). Journal of Translational Medicine. 2018;16, 268
  • 6.     Krystel-Whittemore M, Dileepan KN, Wood JG. Mast Cell: A Multi-Functional Master Cell. Front Immunol. 2015;6:620
  • 7.     Opazo MC et al. Intestinal Microbiota Influences Non-intestinal Related Autoimmune Diseases. Front Microbiol. Review. 2018;9:43
  • 8.     Lerner A, Aminov R, Matthias T. Dysbiosis May Trigger Autoimmune Diseases via Inappropriate Post-Translational Modification of Host Proteins. Front Microbiol. 2016;7:84
  • 9.     Mu Q et al. Leaky Gut As a Danger Signal for Autoimmune Diseases. Front Immunol. 2017; 8: 598

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.